Historien om Musikfrämjandets tillkomst handlar i första hand om en fattig organist – klockare sa man på bygden – som ville så mycket mer och nådde så mycket längre än vad tjänstereglementet föreskrev.

Torsten Nilsson föddes i Skabersjö församling den 30 juni 1894, en lördagskväll – berättar han – just när lillklockan i den närbelägna kyrkan ringde in helgen. Torsten skickades, nio år gammal, till läroverk i Malmö. Han hade ett par år i en bristfällig lantlig skola att falla tillbaka på.

På den tiden började man med tyska. Regler och undantag skulle bankas in med rotting trodde tidens pedagoger. Lektionerna kunde bli rena mardrömmen. Och ändå blev det sju resor värre under rasterna. Torsten var lite blyg och försagd och dessutom från landet. ”Bonen” (bonden) kallades han och hackkyckling blev han. Mobbning är inget nytt påfund – det är bara ordet som är nytt.

Med seghet och viljestyrka strävade han vidare. Efter avslutad skolgång tog han kantorsexamen och 22 år gammal blev han organist i Vemmenhög i södra Skåne. År 1912 kom han och hustrun Gurli till Väsby klockaregård.

Föreningen Musikfrämjandet i Kullabygden startar

Torsten Nilsson ville gärna ge sina gudstjänstbesökare stor och lödig musik. En av hans hetaste drömmar handlade om Haydns oratorium ”Årstiderna”. 1945 grep ha sig an verket att översätta detta verk till svenska och låta en kyrkokör ”från landet” framföra det.

Den 10 juli 1946 framförde Väsby-Vikens förstärkta kyrkokörer delar av verket tillsammans med bl andra solisterna Asta Lundgren och Assar Engström.

Framförandet rönte ett enormt bifall från tidningar och publik och kantor Torsten Nilsson fortsatte – styrkt av framgångarna – att anordna körkonserter på sommaren. För att få möjlighet att engagera orkestermusiker till konserterna och för att få ett  naturligt samarbetsorgan mellan de fyra små kommunerna som Kullahalvön då bestod av, beslöt man den 24 januari 1950 att bilda en förening med uppgift att ”stödja och stimulera bygdens musikliv” och som gavs namnet ”Musikfrämjandet i Kullabygden”.

Den fortsatta utvecklingen

Konserterna framfördes till en början i bygdens kyrkor. Med början 1958 fick vi använda Krapperups inre borggård för att framföra profan musik. Vädrets makter var emellertid inte alltid nådiga. Vi fick 1963 för första gången möjlighet att använda det gamla kostallet på Krapperup. Allt sedan dess har många konserter arrangerats där, kostallet har fått en omfattande renovering och har blivit en omtyckt konserthall.

Några av de högt uppskattade artisterna som besökt oss under åren

Birgit Nilsson, Gösta Winberg, Inger Nordin, Sten Frykberg, Kurt Bendix, Sigurd Björling, Michael Weinius, Christina Nilsson, Katarina Dalayman, Karl-Magnus Fredriksson

Hans Leygraf, Hans Pålsson, Göran Söllscher, Janine Jansen, Johan Dalene, Torleif Thedéen, Andreas Brantelid, Den Danske Strygerkvartett, Trio con Brio, Sven Bertil Taube, Lars Jansson, Nils Landgren, Jan Lundgren, Magnus Lindgren, Putte Wickman, Ale Möller, Kalle Moreus, Lena Willemark, Filip Jers, Orsa Spelmän.

Sveriges Radios Symfoniorkester med Sergiu Celibidache (1969)

Helsingborgs Symfoniorkester (tidigare Nordvästra Skånes Orkesterförening) har varit ofta återkommande sedan festivalens begynnelse.